Nu när jag tänker efter är det lite konstigt hur jag blev ett så stor fan av filmerna. Under samma tid som filmerna kom ut hade jag en ganska "mörk" tid i mitt liv och min musiksmak var raka motsatsen till HSM. Min livssituation passade inte alls in med filmerna. Kanske var det glädjen och det postiva som tilltalade mig? Hur som helst var jag ett stort fan och det är ingen idé att gömma det.
Eftersom det är 10-års jubileum idag har jag tänkt kolla alla tre filmer då jag kommer hem idag. Filmerna har varit en så stor del av mitt liv så jag måste uppmärksamma det på något sätt. Det skulle ha varit roligt att göra Wildcats bakelser eller något liknande. Tyvärr skulle jag inte ha kunnat äta dem, så de har blivit ogjorda. Idag kommer mina grannar få höra en falskt sjungande Ida, vråla på sångerna från HSM. You can bet on it!
Jag önskar att jag hade bild på hur mitt rum såg ut när jag var 13 år. Det var fangirling level 10 000. Nu skall det bli MARATHOOON!
Bilden tagen här. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar