Någonting Nytt

Namnet till min blogg har kommit från denna sång! Helt underbar sång med en stark text. Det har ingen skillnad hurdana vi är, varifrån vi kommer, vilka våra svagheter är, vad vi har gjort eller sagt. Gud är ändå vår Far och älskar oss med ovillkorlig kärlek. Han kallar oss sina barn och Han älskar oss oavsett vad!

"We are the saints, we are the children,
we've been redeemed, we've been forgiven,
we are the sons and daughters
of our God."

Hoppas ni gillar min nya design. Jag valde att sätta en kaffekopp som bakgrund för det första så tycker jag det är gott och att skriva blogg är att få ta en kaffepaus o bara fundera o skriva ner sina tanker.

R.I.P.

Idag kom det ett sorgebud att min farfars far har dött. Han skulle ha fyllt 95 år (!!) det här året. Han kämpade i kriget som tonåring och han är en överlevare. Om jag kommer rätt ihåg var det något som sprängdes precis bredvid honom så att hans hörsel alltif har varit lite dålig. Jag kommer alltid att komma ihåg de besök vi gjorde till Riihimäki för att träffa honom. Han var alltid lika glad att få träffa oss och det var alltid roligt när han bjöd oss på godis! Han är nog den bästa farfars far ever. Fast vi kallade honom för Iso-vaari. Tänk att få leva så länge som han och gå igenom allt han gått igenom, all min respekt går till honom. Vila i frid!

Prinsessa

... jag är smått förälskad...

i de här grabbarna:

dvs. One Direction för er som inte vet!

Deras musikstil är verkligen inte sånt jag lyssnar på. De får fram en liten Ida i mej som har ljusröd klänning, tiara i håret, massa glittriga smycken och söt som socker. En Ida som hoppas på att prinsen skall komma ridande på en vit häst och rädda mej. En Ida som finns högt uppe bland rosa molnen. Det kan jag säga att den här Idan inte ofta kommer fram, men då jag lyssnar på One Direction känns det som jag infinner mej i en prinsessaga. Ibland måste man ju få fantisera och känna sej om en liten flicka, som inte har några bekymmer alls!

Så för alla er som vill känna er som prinsessor: lyssna på One Direction (One Thing, What Makes You Beautiful, Na Na Na etc.)

"You put my feet on solid ground.."

Sedan MVV har mitt liv varit lite annorlunda, på ett bra sätt! Före jag for till MVV var mitt liv lite i spillror. Jag hade tappat kontakten med Gud och höll på med saker som inte är bra för mig. Inte något farligt, men sånt som egentligen är emot min tro. Nu måste jag bara säga att mitt liv är ganska mycket bättre. Gud har återställt grunden i mitt liv och jag står på stadig mark. Jag vet vart jag är påväg och har all min tillit på Honom. Det är ganska skönt att veta att det finns någon som tar hand om mig, att jag inte behöver oroa mej. Så som det står Matteus 6 att vi inte skall göra oss bekymmer för morgondagen. Tack vare min tro så kan jag leva för ett större syfte. Jag vill inte tro att meningen med det här livet är att vi super oss fulla varje veckosut, bygger en karriär, skaffar oss en man och kanske barn och lever ett normat liv. Jag blir skrämd när jag tänker så här. Finns det faktiskt ingen större mening med det här livet? Är det därför vi lever? För att bara vara och chilla lite här på jorden? Nej tack! Jag tror det finns något mera än bara det som finns här på jorden. Tack vare min tro har jag ett hopp om framtiden, en tro på det bättre och kärlek till mina medmänniskor. Jag skulle aldrig kunna ge upp min tro för det är det viktigaste i mitt liv. Jag får jobba för det, men det är värt precis ALLTING!

Väggen som kom emot

Det finns bara vissa skeden i livet som man bara måste säga NEJ! Idag måste jag bara inse att "nej, nu klarar jag inte mera." Jag måste för tillfälligt sluta innebandyn, vilket inte var ett lätt beslut för att jag älskar det så mycket! Jag har inte fått mina astmamediciner på över 2 månader och det börjar kännas otroligt tungt nu. Det känns ibland t.om. tungt att gå ute. Det är ingen ide' att jag går till träningarna eller matcherna när jag knappt orkar göra något. Tempot är ändå så pass hårt att jag inte hänger med. Så jag måste själv göra saker så som jag orkar och det kan jag inte göra om jag är med i ett lag. Vi skall se hur det blir! Nu borde man väl ha mer tid till skrvningarna, men samtidigt måste man ju ändå röra på sig på något sätt. Det blev ett litet angstigt inlägg, men ibland är inte livet så lätt.

"But you gotta keep your head up, oh
And you can let your hair down, eh.
You gotta keep your head up, oh
And you can let your hair down, eh.
I know it's hard, know its hard,
To remember sometimes,
But you gotta keep your head up, oh,
And you can let your hair down, eh."

- Andy Grammer-

... and I'm back!

ojoj, vad har nu månne hänt den senaste tiden? Eller är nån ens överhuvudtaget intresserad av att höra mina storyn? Jag skall försöka berätta kort.

MVV: Helt awesome! Lifechanging.
Stockholm: nya kläder, wuppiduu!
Helsinki Floorball Cup: trevligt att få lite pengar i fickan.
att börja skolan efter jullove: si så där.

Det gick ju ganska lätt och smärtfritt. Jag tror jag tänker låta jullove vara o lämna det till sitt öde.

OBS! Kolla in nya bloggnamnet och beskrivningen.

Hups!

en bloggpaus blev det indeed. jag skall försöka skärpa mej. imorgon kommer de ett ordentlit inlägg, I swear!

Bloggpaus

Mitt jullov har farit ganska fort. Jag kom igår hem från Närpes, jag har varit på Midävinterveckan. Kommer senare att göra ett blogginlägg om det. Idag skall jag på kryssning till Stockholm, det kommer bli shopping och Festis för hela slanten. På veckoslute skall jag vara toimitsija på Helsinki Floorball Cup. Så vi ska se när jag hinner göra ett ordentligt inlägg.

Ha det bra & Gud är god!