Turn up the music cause the song just came on

Jag sitter på tåget för tillfället. Ett ord: SPORTLOV. Även om Akademin inte känner till något som sportlov. Det bästa med att sportlovet i Österbotten är en vecka efter Nyland är möjligheten för vikariat. Jag kommer att vikariera hela nästa vecka, vilket kommer att vara superkul! Väntar med iver. Jag har ingen praktikperiod det här läseåret så det ska bli roligt att få praktisera läraryrket också. Jag har haft ganska mycket kurser som har att göra med gradun och forskningsmetodik, så ibland glömmer man varför man studerar. Kanske jag får motivation för att bli färdig med utbildningen om jag får utöva det ibland!

Jag åker hem till ett flyttkaos. Eller det tror jag i alla fall. Vi kommer att flytta nästa veckas lördag, så det blir säkert mycket packande den kommande veckan. Vet inte hur mycket lov det sist och slutligen blir, men skönt ska det bli att få komma till Nyland! Förhoppningsvis hinner jag träffa många vänner också. Det är allt för länge sedan sist! Skönt med program, för jag tror inte att jag skulle klara av att vara ensam hemma och inte göra något.

För att det här inlägget inte bara ska bli en uppdatering så tänkte jag dela med mig av några, kanske lite äldre låtar, som finns på min "Workout" playlist. Kanske någon av er får en extra kick?

WORKOUT PLAYLIST a' la Ida 

Lawson - Standing in the Dark (Cahill Remix) 

John Newman - Come And Get It

Jason Derulo - Undefeated  

Foo Fighters - Best Of You 

Dane Rumble ft. Jupiter Project - Not Alone  

David Guetta ft. Taped Rai - Just One Last Time  

Chris Brown - Turn Up The Music  

Robin ft. Elastinen - Kipinän Hetki  

Guns N' Roses - Welcome to the Jungle  

Tungevaag & Raaban - Russian Roulette 

och den bästa av alla Workout sånger... 

LMFAO - Sexy and I Know It 

Today I don't feel like doing anything, I just wanna lay in my bed

Igår var det en "feels like a Monday" dag.

Jag var hemma och hörde att telefonen plingade. Jag skulle lägga mig på sängen för att svara på meddelandena. När jag sedan lade mig på sängen gav ett av benen vika och jag var på golvet. Jag har väntat på att det skall hända i snart fyra år. Benen på min säng har aldrig varit riktigt stabila, men lat som jag är, har jag inte orkat göra något åt saken. Såklart brakar sängen på en måndag.

Envis som jag är bestämde jag mig för att försöka fixa problemet själv. Jag lyfte sängen så att den stod på ena sidan.
Det jag inte fattade var att ta bort bäddmadrassen och sängkläderna så mitt i allt hade jag allt på golvet. Smart tänkt där. Där stod jag sedan och försökte hålla upp sängen så att den inte skulle falla på mig, samtidigt som jag försökte skruva benet tillbaka på sin plats. Jag kan säga er, det fungerar inte. Det var bara att skicka ett meddelande till Soffi och fråga om hjälp. Eftersom jag inte kunde röra mig bort från sängen fick hon ta reservnyckeln och låta sig själv komma in.Tillsammans fick vi det fixat och jag har sovit på en stadig säng inatt.

Jag tror mina möbler börja säga upp kontraktet. Kanske dags att flytta?

Hoppas ni hade en lika äventyrlig start på veckan!

Det sku säkert ha varit skönt och sova i en lutande säng... 

something is changing

Jag tror inte att jag ännu har berätta om en stor förändring som händer i vår och ett spännande val jag gjort. Nu skall ni få veta!

Det är så att vår lägenhet i södra Finland ska renoveras, eller hela huset skall renoveras från och med i sommar. Detta betyder att vi kommer att flytta! Vi kommer faktiskt att flytta om tre veckor. Eftersom jag inte mera bor hemma så påverkar det ju mig så mycket. Den enda skillanden är att jag har en längre väg hem från tågstationen. Det är svårt att hitta en lägenhet förmånligt för en sex personers familj så vi kommer att flytta till en mindre lägenhet. Eftersom jag eller Fanny inte mera bor hemma, så har det ju inte en så stor betydelse. Vi har bott i ett höghus men nu flyttar vi till ett radhus. Det roligaste är att vi har en egen liten gård med staket så att Helmi kan springa fri. Jag har inte sett lägenheten inifrån men jag har sett utsidan. Det verkar riktigt trevligt! Nästa vecka åker jag hemhem på sportlov ochslyttar vi vecka 9 när jag är hemma. Nu vet ni det.

Nu till mitt spännande val. Jag har bestämt mig för att vara kvar i Vasa över sommaren! Jag har sökt arbete här och hoppas på att få göra något annat än att vara på läger i sommar. Jag har ingen större orsak till valet utan jag känner att det här är det rätta beslutet. Efter detta läseår har jag endast ett halvt år kvar i Vasa och jag känner att jag ännu måste på uppleva Vasa som en sommarstad. Jag är inte riktigt redo att lämna detta ställe. Nu hoppas och ber jag om att jag skall få ett sommarjobb! Det är bara att komma och hälsa på mig under sommaren. Jag har hört att Vasa är fint på sommaren ;)

Vi ska komma ihåg våra vänner varje dag och vara tacksamma för att de finns i våra liv! Men nog är det fint att Vändagen finns. Ibland måste man bli extra mycket påmind om hur lyckligt lottad man är. Jag har firat Vändagen på bästa sätt möjligt. Vi var ett gäng tjejer som träffades på morgonen för att njuta av en god brunch och våfflor. SÅ BRA! Mitt i allt hade sex timmar flugit förbi. Dessa tjejer har varit ett bönesvar då jag kom hit till Vasa.

Till alla mina vänner i resten av Finland: Ni finns i mina tankar! Jag kan inte vänta på att träffa er alla snart. Det är en sådan lättnad att veta att då man träffar er så fortsätter man där man senast blivit. Det gör ingenting fast man inte har träffats på flera månader. Ni är BÄST!

TILL ALLA FINA VÄNNER: JAG ÄLSKAR ER! 

VÅFFLOR! Namnam

Ni mä oon ihan et party papiidipaadi

Igår var det Fastlaskiainen som gällde! Sista Fastlaskiainen för min del. Den här våren kommer att bli suverän, samtidigt som det kommer att bli lite sorgset och ledsamt. Det kommer att bli många "sista". Om det sedan påriktigt är den sista är en annan fråga, men sista för min studietid i Vasa. Jag ska inte tänka på det nu, för det här kommer att bli en DUNDERBRA vår!

Vi var en stund på Pulkatävlingen med Sofia, men for efter att vi hade sett hälften av pulkorna. På kvällen träffades vi hos Sandra och sedan for vi till Fontana och fira Fastlaskiainen med flera andra studerande! Det var en mycket lyckad kväll och vi dansade hela natten lång. Jag kom hem vid 3-tiden så idag har det varit en mycket trög dag. Klockan är 20:04 och jag funderar seriöst på att fara och sova nu. Lång skoldag imorgon, så det skulle sitta bra med en lång och god nattsömn.

Party papiidipaadi med dom bästa! <3

I know you, I walked with you once upon a dream

Det var en skön lördag kväll. Det var kallt ute och regnet droppade på paraplyet. Jag var ute på en promenad i det friska vädret. Och han gick bredvid mig. Vi pratade, skrattade och njöt av varandras sällskap. Vi gick runt i staden. Våra blickar möttes. Han tittade på mig som om jag var den enda i världen. Våra händer rörde varandra. Det fanns en förväntan i luften. Han tog min hand i sin och ingen av oss sade något. Vi fortsatte och promenera. Jag huttrade till av kylan i luften. Han kom närmare och jag kände hur våra kroppar rörde varandra. Han satt sin arm runt mig och värmde mig. Jag lutade mitt huvud mot hans axel. Jag kände mig som den lyckligaste tjejen i världen. Jag hade hittat min drömrpins. Det var den skönaste känslan jag någonsin känt. Sedan ringde väckarklockan.


Idag har det varit en skit dag att vara singel. Riktigt skit.

Jag har några bra vegetariska recept i bakluckan och tänkte dela med mig ett av dessa. Jag lagade faktsikt den här rätten idag och det var nog supergott! Jag har allt mera börjat njuta av vegetariska maträtter och det känns som om jag verkligen tar min lilla utmaning på allvar. Inspirationen till dagens recept hittade jag härifrån. Jag har lite ändrat på receptet. Jag lagade t.ex. inte såsen utan blandade endast soya och limesaft i allting. Dessuotom använde jag bara EN paprika och pyntade allting med cashewnötter.

ENKELT OCH GOTT! 

Det är kanske inte en så vacker bild, men smaken va helt underbar!

this is my fight song

Det här är ett inlägg som jag skrev femte augusti. FEMTE AUGUSTI! Jag har länge tänkt publicera det, men av någon anledning har det blivit kvar i mina utkast. Jag blev påmind om det under helgen på Disciple konferensen. Mötet på lördagkväll handlade om sårbarhet och att i svagheten blir Guds kraft störst. Det här är något som talade till mig och något jag vill jobba med. Här kommer nu inlägget som varit undangömt i ett halvt år.

"Personligt.

I flera år byggde jag upp en mur runt mig. Det började under högstadietiden. Jag kan inte sätta fingret på situationen eller händelsen då allting började. Det är något som har utvecklats under åren. Jag kände mig aldrig riktigt hemma och fick alltid försvara mig. Det fanns personer jag inte kunde lita på. Eftersom jag aldrig kände mig hemma på skolan eller bland de människor som fanns runt mig i skolan satt jag upp en mur som skulle skydda mig från allting. Jag försökte ignorera allting, tog ingenting seriöst och kylde ner mina känslor. Ingen skulle få märka att jag var svag eller att mina känslor styrde mig. Ingenting skulle få beröra mig! Ingen skulle få se att jag var sårbar.

I flera år kunde jag inte gråta. Jag ville inte att någon skulle se mina tårar. Inte ens den sorgligaste scenen i en film fick mig att gråta. Jag försökte helt enkelt att vara stenkall.

Även om muren blev högre under åren fanns det mycket jag var tacksam över. Min fina familj och alla underbara vänner. Det fanns mycket jag var lycklig över! Jag hade bara en svår tid att uttrycka min tacksamhet och kärlek för alla de som faktiskt stod mig nära. Det jag gick igenom fanns inom mig och det var bara jag som visste om det, ingen skulle få ta del av mina innersta tankar.  Jag ville helt enkelt klara mig själv och hitta egna lösningar. Det var min innersta tankar och funderingar och ingen annan fick veta om dem.

Idag har min mur bit för bit fallit ner, men det finns ännu ruiner kvar. Många steg i tro har hjälpt mig på vägen och flera steg framåt kommer att få den sista biten att falla. Jag försöker leva en dag i taget med riktning mot framtiden. Jag är flera erfarenheter rikare. Jag har ännu svårigheter med att dela med mig av mina innersta tankar eftersom jag inte vill att någon skall missbruka min tillit till dem. Jag har många fina vänner och familj i mitt liv och de har fått en allt större bit av mig, mera än jag tidigare skulle ha gett. Förr skulle jag aldrig ha kunnat gråta så där bara bland andra människor men nu för tiden kan jag gråta ifall något är rörande eller sorgligt. Senast jag grät var på ett läger eftersom alla deltagare var så ledsna över att åka hem efter en fin vecka tillsammans. Till och med en underbar scen i en tv-serie får mina tårar att rinna.

Det är inte meningen att vi skall stå ensamma. Till sist står man där utan några krafter att kämpa vidare. Tillsammans är man starkare! Dåliga vänskapsrelationer betyder inte att alla slutar på samma sätt. Jag vill i alla fall lära mig att vara mer öppen."

Luomakunta rakkaudestasi laulaa

Jag sitter på tåget för tillfället. Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg åkte jag till södra Finland på torsdag för att delta i en konferens från fredag till söndag. Konferensen ordnades av Studentmissionen och Petrus församling. Konferens var väldigt lyckad och det var fint att se över 200 studerande samlas och dela sin tro, lovsjunga och diskutera. Talarna var från Storbritannien och de var inspirerade och man märkte att deras hjärta brann för studerande och att studerande skall få lära känna Gud. Under konferensen fick jag även träffa många fina vänner och lära känna nya människor. Jag känner mig uppfylld av glädje och kärlek och helgen var precis det jag behövde andligt, men också för att orka med våren. Amen.

<3