onsdag 16 december 2015

these are the golden years

Dagens lucka: En bild från en av de bästa kvällarna i ditt liv. 

Den här var svår. Påriktigt. Det skulle säkert vara lättare om man sku ha man och barn. Då kan jag tänka mig att det är ganska lätt att välja. Nu är situationen lite annan, eller mycket annorlunda. Det finns säkert många kvällar som jag kunde klassa till en av de bästa i mitt liv, men de två första jag kom att tänka på då jag såg rubriken är dessa:

När Tiikerit vann Mestaruusliigan år 2013.
När jag såg Muse live första gången. 

"I hope we realise in 50 years or so
when we're grey and we're old
that these were our golden years. 
Let's keep this moment in our hearts
life one hell of a ride
and these are the golden years."
(Softengine - Golden Years)


tisdag 15 december 2015

the least we can do is to be grateful

Dagens lucka: Berätta om en dålig vana du önskar att du inte hade. 

Jag har svårt att komma på någon. Vissa har sådana ovanor som syns ganska tydligt och som man vet om. Min syster brukade som yngre t.ex. bita på naglarna. En dålig vana som jag gärna skulle villa bli av med är den tid jag sätter på att titta på olika tv-serier. Varje gång jag inte vet vad jag skall göra, när jag har tråkigt eller vill att tiden skall gå fortare tittar jag på tv. För tillfället följer jag elva olika serier och dessutom en serie på Netflix. Det kanske låter mycket, men jag tycker inte det.

Jag har många gånger fundera på att hur vissa har så svårt att hitta tid för att se ett avsnitt av någon serie. När man frågar dem att "har du sett senaste avsnittet" så får man som svar att "jag har inte haft tid att se de två föregående heller". Jag tror det kan bero på att jag inte sätter lika mycket tid på att sitta på nätet och surfa. Jag vet sådana som kan sitta i timmar och titta Youtube video efter Youtube video. Det att jag tittar på tv-serier är inte något jag vill bli av med, men det är något jag skulle villa lägga mindre tid på. Hellre skulle jag sätta tiden på att läsa en bok, laga god mat eller fixa olika ärenden.

En annan dålig vana som jag kom att tänka på är mitt klagande. Jag har försökt klaga mindre, men ibland är det nog svårt. Speciellt om man är trött eller irriterad så blir det nog lätt att allting är dåligt. En tacksam attityd är något jag försöker sträva efter. Vi har så mycket att vara lyckliga och tacksamma för, så det borde inte göra något om tåget är försenat tio minuter eller att vi har lite för mycket skoluppgifter. Tacksamhet är klär oss bättre än en klagande ton.

måndag 14 december 2015

while we play with our phones

Dagens lucka: En bild (från i år) som bäst beskriver din vardag. 

Den här bilden är inte från i år, men jag försökte hitta en lite galen och upp-och-ner bild. Tycker jag lyckades ganska bra. Mina veckor och mina dagar ser alltid olika ut. Det finns vissa saker som händer varje vecka och sådant jag försöker göra varje vecka, men annars gäller det att planera en vecka i taget. Då jag var yngre så hade man skola varje dag, vissa tider och sedan hobbier på eftermiddagen. Nu vardagen väldigt annorlunda, du vet inte när du har skola och så skall du klara av vardagen själv. Det har varit en bra omväxling för mig eftersom jag borde lära mig att vara mer spontan och flexibel. 

söndag 13 december 2015

Praise for the singing, praise for the morning

Dagens lucka: Berätta om något du är beroende av. 

Det första jag kommer att tänka på är kaffe. Jag har tillräckligt länge druckit en kopp kaffe varje dag, så jag kan inte vara utan kaffe en enda dag. Då menar jag också en enda dag. Jag får nästan genast huvudvärk om jag inte har druckit kaffe. Senast på kvällen märker jag ifall jag inte har druckit en kopp. Det kan hända att jag skulle kunna gå en dag utan att dricka kaffe, men tvivlar lite på att det skulle fungera.
Det här är så jag på morgonen innan jag fått min kopp kaffe. 
Jag skulle inte villa erkänna det här men min iPhone är också ett av mina beroenden. Det första jag gör när jag vaknar är att kolla igenom telefonen, det vill säga Instagram och Facebook. Jag skulle villa sluta med det eftersom det inte är så bra för ögonen. Under dagens lopp kan jag i viss mån vara utan min telefon, men genast när jag har tråkigt så kommer den fram. Skönaste stunderna på dagen är när man lämnar telefonen någonstans och glömmer att den existerar. Kanske ett av mina nyårslöften skulle kunna vara att lämna telefonen allt mer? Jag skall försöka även om jag inte tror på nyårslöften.

Jag försöker komma på något jag är beroende av som är positivt för mig. Sömn är jag väldigt beroende av. Jag menar, vem mår inte bra av att få sova? Dessutom är jag smått beroende av mina morgonrutiner. Jag har till och med köpt hemhem sådant som jag brukar äta i Vasa på morgonen. Jag vet inte om det är en positiv eller negativ sak. Det gör mig lite oflexibel samtidigt som det gör min dag femhundra gånger bättre. Så länge det inte skadar mig eller någon annan så borde det väl vara lugnt?
Morgon! <3

lördag 12 december 2015

I'm dreaming of a white christmas, just like the ones I used to know

Jag trodde att jag skulle hinna skriva ett inlägg igår, men jag öppnade inte datorn en enda gång igår. Jag startade från Vasa 12:20 igår och hade sällskap av Karin och Vili (hund) hela vägen till Grani. När jag sedan kom hem hann jag vara en timme hemma innan gästerna började komma. Vi firade min bror igår (en månad senare) även om det var min födelsedag igår. Oh, the irony. Tänk att man redan är 23 år gammal. Tiden går nog allt för fort. Förra året hade jag ålderskris, men det här året var det inte så farligt. Jag har många vänner som fyllt 24 i år så hade på något sätt tänkt att jag också fyller 24, men blev positivt överraskad när jag fattade att jag endast fyller 23.

Gårdagens lucka: Berätta om vad du önskar dig till julklapp.

Jag skriver alltid en presentlista (födelsedag + jul) eftersom det finns saker man behöver, men som inte är tillräckligt akut för att man själv skulle köpa det. Fattig studerande som man är. Årets lista består bl.a. av det här:
  • Vattentäta utebyxor + jacka 
  • Eltandborste 
  • Gymhandskar
  • Gymväska
  • Presentkort till sport- och klädbutiker
  • Prenumeration av SPORT tidningen
  • Arrow 3
  • Suits 4
Dagens lucka: En bild på dig som barn. 


torsdag 10 december 2015

May all your troubles soon be gone, Oh, Christmas lights, keep shinin' on

Tyvärr blev det inget inlägg igår heller, men nu kan jag säga med säkerhet att ett inlägg kommer att dyka upp varje dag. För vet ni vad? Jag har JULLOV. Allt det jag hade lovat mig själv att fixa medan jag är i Vasa är nu fixat. Jag kan ju inte säga att jag helt officiellt har jullov eftersom jag skall skriva en hemtentamen nästa vecka. Det hade jag redan planerat i förväg så det känns inte så tungt. Resten av familjen är på arbete eller i skolan, så lika bra kan man själv göra något och vara produktiv. I morgon reser jag hemhem och det bästa är att jag har sällskap hela vägen. Så bra!

Dagens lucka: En bild utav dina favoritcitat. 



tisdag 8 december 2015

yummy in my tummy

Tyvärr blev det ingen lucka igår. Det är sista veckan före jullovet så det är lite mycket på gång. Som tur var det en ganska ointressant lucka, så hoppas ni klarar er utan den.

Dagens lucka: En bild på något gott du ätit i år.

De flesta matbilder som jag tar hamnar på Snapchat vilket betyder att bilderna inte sparats på telefonen, så det här blev svårare än vad jag trodde. Det finns mycket gott jag har ätit under året, men bildbevisen saknas. För några veckor sedan åt jag en underbart god After Eight kakbit på Sweet Vaasa.
Friends &Brgrs blev en ny bekantskap under sommaren. Tummen upp!


Jag var på brunch i början av året och brunch är aldrig en dålig idé!

söndag 6 december 2015

Oi maamme, Suomi, synnyinmaa, soi, sana kultainen.

GLAD SJÄLVSTÄNDIGHETSDAG! 
Tänk att vi får bo i ett så fint land som Finland. Idag skall vi vara tacksamma över 98 år av självständighet. Jag känner mig lyckligt lottad att jag fått växa upp i Finland. 



Dagens lucka: En bild från din skola. 
Här sitter man då man inte vet vad man skall göra.
Trapporna till caféet och KAFFE. PF är känt för sina trappor. Leg day, every day!
Man vet aldrig vad som pågår i PF:s korridorer.

lördag 5 december 2015

What's wrong with being confident?

Dagens lucka: Berätta om de bästa bloggarna du läser. 

Det är faktiskt lite roligt. Jag skriver blogg, men jag läser inte så många bloggar. Det finns många bloggar jag alltid då och då besöker, men jag är ingen stor bloggläsare. Det finns faktiskt två bloggar som jag under det senaste året här följt med nästan dagligen. Det var efter att tv-serien Fitnesspäiväkirjat kom på finsk TV som jag började följa deras bloggar. Tyvärr är de båda på finska om det är någon som inte tycker om att läsa på finska.

Jag talar om Eevi Teittinens och Venla Savikujas bloggar (klicka på namnet så kommer ni till deras bloggar). Jag tycker de båda har intressanta tankar om välmående och träning, men också om mycket annat. Dessutom har de båda mycket fina bilder på bloggen. Det kommer mycket tips på god och hälsosam mat samt olika träningar. Venla har liknande tankar som jag när det kommer till hälsa, men också självkänsla. Hon skriver väldigt uppmuntrande och motiverande. Eevis blogg är också intressant eftersom hon tävlar i bikini fitness. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om själva sporten, men Eevi kan motivera sina val bra och har ett sunt förhållningssätt till tävlande. Det är min åsikt i alla fall. Jag tycker båda bloggarna är väldigt positiva och glada till sin natur!

Det jag också uppskattar med deras bloggar är hur de motiverar, argumenterar och skriver om olika ämnen. De båda har ett bra sätt att skriva och även om man inte alltid håller med, så kan jag förstå deras synpunkt. Jag skulle villa lära mig att skriva som de. Det är svårt att förklara, så det lönar sig att kika in på deras bloggar. Det finns säker många andra bra "välmående bloggar", men dessa två har jag fastnat för.

fredag 4 december 2015

torsdag 3 december 2015

Vasa i mitt hjärta, låt mig besjunga dig nu

Dagens lucka: Berätta om staden som du bor i.

Jag bor ju egentligen i två städer. Eftersom jag inte är ett så stort fan av min hemkommun, så håller jag mig till staden där jag bor största delen av året. Det vill säga, Finlands soligaste stad, Vasa! I Vasa bor det ungefär 67 300 personer och 70% av dem är finskspråkiga. I Vasa bor det cirka 12 000 högskolestuderanden, vilket gör Vasa till en bra studiestad. Den senaste tråkiga nyheten från Vasa är att Wasalandia skall stängas. Det är lite tråkigt (även om jag aldrig har varit där). Fast det här kanske jag inte behöver berätta till er? Ni hittar all viktig information om Vasa på Wikipedia.

Jag har länge vetat att jag vid något tillfälle kommer att flytta till Vasa eftersom lärarutbildningen finns här. Jag har även haft i tankarna att detta endast är tillfälligt. Det jag inte kunde gissa var hur mycket Vasa skulle betyda för mig! Då jag flyttade till Vasa var jag lite misstänksam och försökte hålla Nyland flaggan högt upp i luften. Jag är fortfarande stolt över att vara nylänning, men inte är Österbotten så tokigt som jag först trodde. Det finns mycket bra att säga!

Det jag mest av allt har uppskattat är den värme som finns här! Alla (lite generaliserande) är trevliga, hälsar på en och ler. Det är en ovanlig syn i Helsingfors. Människorna är sura, trötta och otrevliga. Jag vet inte vad det beror på, men jag tycker i alla fall att Nyland har någonting att sträva efter när det kommer till vänlighet och öppenhet. Det andra jag kommer att tänka på är familjekontakten och närheten med familjen. Det behöver inte stämma på alla, men många av de jag har träffat här har en nära relation till familjen och släkten. Familjen värderas högt! Jag säger inte att vi inte har samma sak i södra Finland, men det är något annat här i Vasa men kan inte sätta fingret på vad det är.

Visst finns det sämre sidor med Vasa, men jag älskar den här staden så de är inte värda att nämnas!

TACK VASA för allt jag redan nu har varit med om och allt som ännu komma skall!
Bild lånad från http://vaasaregion.fi/business/visit-vaasa/#

onsdag 2 december 2015

Why can't we see, that when we bleed we bleed the same

Dagens lucka: Bilden du har som bakgrundsbild på telefonen. 

Ingen mindre än Matt Bellamy! Jag tycker det ännu också är helt ofattbart att jag fick en så bra bild på honom. Dessutom påminner bilden om en av de bästa dagarna under sommaren 2015. 

tisdag 1 december 2015

I wanna know, have you ever seen the rain, comin' down on a sunny day?

Tid.

Det är 1 december idag. Jag kan inte fatta att det här året börjar lida mot sitt slut. Hösten har gått fort och jag förstår inte hur december redan är här. Tiden, sluta gå så fort. Jag har de tidigare åren haft en julkalender under decembermånad och tänkte köra igång med en i år igen. Den här gången tänker jag göra det utgående från en lista. Förr har det varit svårt att mitt i allt hitta på något så nu skall det bli skönt att vet vad man skall skriva om. Jag har tagit inspiration från olika bloggar och min lista kommer att vara en blandning av "berätta om" och "en bild".

Så här kommer min julkalender att se ut:

1 december: Berätta om vad som finns i din väska. 
2 december: Bilden du har som bakgrund på din telefon. 
3 december: Berätta om staden som du bor i. 
4 december: En bild på dig som du själv tycker om. 
5 december: Berätta om de bästa bloggarna du läser. 
6 december: En bild från din skola. 
7 december: Berätta om ditt hem. 
8 december: En bild på något gott du ätit i år. 
9 december: Berätta om sporter du gått på genom tiderna. 
10 december: En bild utav dina favoritcitat. 
11 december: Berätta om vad du önskar dig i julklapp. 
12 december: En bild på dig som barn. 
13 december: Berätta om något som du är beroende av. 
14 december: En bild från i år som bästa beskriver din vardag.
15 december: Berätta om en dålig vana du önskar att du inte hade. 
16 december: En bild från en av de bästa kvällarna i ditt liv. 
17 december: Berätta om hurdan du var när du var liten. 
18 december: En bild från i somras som väcker din sommarlängtan.
19 december: Berätta om vem du var för ett år sedan. 
20 december: En bild på dig som du inte visste om att den togs. 
21 december: Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig. 
22 december: En bild från en tidigare julafton. 
23 december: Berätta om fem fina saker som har hänt den här decembermånaden. 
24 december: En bild på hur vi börjar julaftonsmorgon hos oss i år.

Dagens lucka: Berätta om vad som finns i din väska. 

Det beror väl lite på vart jag är på väg och vilken väska jag tar med mig. Det finns vissa saker som jag nästan alltid har med mig. Min fina kalender, nycklar, plånbok, iPod, vattenflaska och iPhonen. Då jag går till skolan så har jag med mig penal och anteckningsmaterial och ibland datorn. Det finns också saker jag borde ha med mig i min väska, men som jag glömmer. Ett exempel på detta är mina glasögon. Jag borde ha med dem men jag glömmer dem alltid. Dessutom borde jag lära mig att ha med mig t.ex. näsdukar eller värkmedicin. Det är saker som man mitt i allt kan behöva. Beroende på dag så kan jag också ha med mig mellanmål i väskan för att orka med dagen. Nu vet ni vad jag har i min väska. Spännande, inte sant? 

torsdag 26 november 2015

What time is it? Summertime, school's out scream and shout

Framtiden.

Jag loggade in på Facebook idag och någon hade länkat 61 Best Teacher Memes On The Internet. Jag skrattade så mycket och tyckte att de flesta stämde så bra! Jag valde mina favoriter, så här kommer de:

Jag anser själv att lärararbetet undervärderas i dagens samhälle. Även om 40 personer är en överdrift så gäller samma sak när det kommer till 20 personer. Skulle DU klara av det? Jag tror det bara är vissa som klarar av läraryrket och att många inte ens skulle klarar av en dag. Så visa lite respekt!
Vad hade ni tänkt att vi gör på veckosluten? Nästa veckas lektioner skall planeras och proven rättas. Just sayin'. 
Ojoj, vad människor kan ha fel! Samma min har jag när någon säger att vem som helst klarar av att vara lärare och att det inte är så svårt. Well, give it your best shot. 
Alltså varje gång! Du har gått igenom instruktionerna och det första någon frågar är: "Vad ska vi göra?". Så får man ta det på nytt, om inte en tredje och fjärde gång. 
Hela lektionen är ju helt förstörd! Allting du hade planera går i kras för att kopieringsmaskinen inte fungerar. Hur skall man göra sitt arbete om inte tekniken är på ens sida? 
Den här var nog kanske min favorit! Fast samtidigt vet jag inte om jag håller med bilden eftersom tystnaden ibland kan vara det bästa i just den situationen. Även om det ibland känns som om man får vänta lääänge. 

tisdag 24 november 2015

Gonna love myself, no, I don't need anybody else

Jag har läst mycket gradulitteratur och artiklar som handlar om utseende, självkänsla och kroppsmissnöje. Jag läste en intressant artikel som handlade om sambandet mellan social jämförelse, kommentarer baserade på utseende, betingad god självkänsla och kroppsmissnöje. Någonting som jag fastnade för var vad betyder egentligen betingad god självkänsla. Hur ser vi på vårt självvärde och vad är det som styr hur vi ser på vårt värde?

Betingad god självvkänsla (contingent self-esteem) är en typ av självvärde som är baserad på hur vi uppnår olika standards och krav som kommer endera från omgivningen eller individens inre. Det kan handla om bra vitsord, social status, utseende eller andra standards som går att värdera. Självvärdet är baserad på framgång och hur man uppnår miljöns eller de egna kraven. Personer som har en hög betingad god självkänsla och vars självvärde påverkas av krav och standards är ofta upptagna av sina egna prestationer och hur andra människor ser på dem.

Äkta självkänsla (true self-esteem) handlar däremot om känslor av självvärde som känns tryggt och inte beroende av att nå en visst mål. Äkta självkänsla handlar om att acceptera det egna jaget utan att kräva godkännande av andra.

Fundera en stund. Hur der DU på ditt självvärde? Accepterar du dig själv som den du är eller kräver du godkännande eller bekräftelse av andra? Handlar självvärde om att prestera och hela tiden bli bättre? 

Om vårt självvärde ligger i erkännandet av andra och hur människor ser på oss är det inte en god grund att stå på. Vad händer då vi inte uppnår de mål vi har satt upp? Eller om någon säger något "elakt"? Vad händer om vi misslyckas? Man blir lätt en plastpåse som flyger i vinden. Vi dras hit och vi dras dit. Hela jaget är beroende av andra och hur vi tror att de ser på oss. Personligen tror jag inte att det är en så bra grund att stå på. Vårt liv blir lätt en prestation och vårt värde ligger i något större.

För mig själv har det inte alltid varit så lätt att se den här skillnaden. Alla är vi unikt skapade och värdefulla, men förstår vi det? Det är lätt att säga att "jag tycker om mig själv" men vart går vår tankar då ingen ser oss? När det kommer t.ex. till träning får jag många gånger titta i spegeln och fråga mig själv "varför gör jag det här?". Är det för att andra skall tycka att jag är så duktig eller för att nå upp till de krav som ställs på utseende i dagens samhälle? Samma fråga ställer jag mig när det kommer till smink och kläder. Varför gör jag det här?

Jag har under åren fått lära mig att det är inte andras accepterande som bestämmer mitt självvärde utan det är min egna inställning till det egna jaget. Från att ha varit tjejen som på alla sätt försökt uppnå andra människors godkännande och bekräftelse till att acceptera mig själv, precis som den jag är, har inte varit lätt. Jag kan inte säga att jag inte skulle påverkas av andras kommentarer eller omgivningens signaler, men jag har lärt mig att sålla bort det som inte stämmer och som säger emot min känsla av självvärde.

Jag tror det är viktigt att se skillnaden mellan betingad god självkänsla och äkta självkänsla. Jag hoppas ni alla känner att ni är värdefulla och att ni är perfekta sådana som ni är. Man kan aldrig bli tillräckligt många gånger påmind om att det finns ingen annan som du i hela världen som har samma fingeravtryck som du.

söndag 22 november 2015

Are you, are you, coming to the tree

Hem. 

Jag har haft några sköna dagar hemhemma. Jag åkte på torsdag morgon med 7:00 tåget från Vasa och åker tillbaka idag. Det är alltid roligt att komma hem och få miljöombyte och så klart träffa familjen. Helmi var så glad när jag kom in genom dörren. Så skönt att se att hon mår mycket bättre och att hon är allt mer sig själv.
Det enda jag hade planerat för denna helg var att se Mockingjay part 2 med Fanny och Anton. OJOJOJ! Inte kan man säga något annat än SÅ BRA! Som ett stort fan av både böckerna och filmerna måste jag säga att man blev nog inte besviken. Ledsamt att det nu är slut. Vad skall man nu vänta på? Sedan första delen kom på bio har jag varje år väntat på nästa film och nu är det mitt i allt över. Känns lite tomt. Jag tycker i alla fall att filmerna är sevärda och att de helt klart hör till de bästa filmer någonsin!
Igår var vi till Sello och shoppade. Hittade ÄNTLIGEN ett par snygga vinterskor och mamma var snäll nog och köpte dem åt mig! Eller egentligen hittade jag två par och stod säkert i 20 minuter och funderade på vilka jag skulle köpa. Båda var lika sköna och dyra. Det enda som skilde dem åt var utsidan. Till sist blev det dessa par eftersom de var mer "neutrala" och man kunde ha dem med flera olika outfits. De andra krävde kanske lite annan slags stil.

Tre veckor (!!) kvar till jullov. Helt galet! Har ganska mycket som jag ännu måste göra och uppgifterna hopar sig. Nu gäller det att försöka göra en uppgift i taget och inte göra en miljon andra saker på samma gång. 

torsdag 19 november 2015

It's a beautiful day, don't let it get away

Då jag skulle lista "Låtar jag gillar" så skrev jag att jag skulle skriva ett skilt inlägg om det. Borde inte ha lovat det. Det är ju nästan omöjligt att skriva ner låtar man gillar, för det finns så många! Dessutom är min musik ganska Muse betonat. Jag tänkte försöka hitta låtar som jag just NU tycker om, låtar som jag lyssnar på för nostalgins skull och favoritlåtar av mina favoritband.

Det kan hända att jag någon gång har nämnt den här låten. Jag kan inte rangordna Muse låtar, men Starlight är den första Muse låt jag hörde för länge sedan. Av alla Muse låtar har den därför en stor betydelse för mig personligen. Jag tror också det är en låt som kan passa många i smaken. Andra bra låtar är: Knights of CydoniaHysteriaReapersPlug in BabyPanic Station och Resistance (en från varje skiva)

Det här var låten som fick jag mig att älska Biffy Clyro. Deras tre senaste album tycker jag om, men deras produktion före det faller mig inte i smaken. Andra bra låtar: MountainsFolding Stars och Bubbles.

3. Foo Fighters - Best of You
Foo Fighters hör till mina favoritband och deras musik faller mig i smaken. Andra låtar jag gillar av Foo Fighters är: Learn to FlyMonkey Wrench och All my Life

4. Softengine - The Sirens
Någonting bra kommer det också från Finland! Efter att Softengine var med i Eurovisionerna har jag varit ett stort fan. Sångaren har en intressant röst och deras låtar är annorlunda (samma orsak till varför jag älskar Muse). Hela deras album We Created the World är värt att lyssna på! Det finns inte en enda dålig låt på albumet.

Den här låten! Alltid om jag är på dåligt humör så hjälper den här låten. Garanterat. Det är kanske en av orsakerna varför jag ibland lyssnar på One Direction. De får mig på ett lite bättre humör och jag kan skratta åt mig själv. Alla har vi vår egna "One Direction", ett band eller en artist vi känner lite skam över att vi lyssnar på. 
Kanske det får räcka för den här gången! Som ni märker så har jag en ganska bred musiksmak och jag lyssnar på det jag har lust för. Oftast blir det någon spellista med liknande låtar t.ex. Classic Rock eller Today's Top Hits. 

Kanske ni har fått några nya tips? 

ps. jag har inte kollat igenom alla musikvideon, så jag tar inte ansvar för vad som visas på dem. det är musiken som är bra, videon behöver inte alltid vara det. 

söndag 15 november 2015

Fruktansvärt. 

Låt oss dock komma ihåg detta under denna sorgens stund:


Många har även poängterat att vi skall komma ihåg ALLA som har det svårt och det håller jag med om. Låt oss be om en bättre värld där ingen skall behöva vara rädd, otrygg eller utan rättigheter. Låt oss hjälpa där vi kan och inte skrämmas av den här världens ondska! Låt oss vara stöd för varandra och tända ett ljus för de som flyr i rädsla för deras liv. Var ödmjuka, varma och bemöt alla med kärlek. Låt oss göra den här världen bättre en dag i taget.

torsdag 12 november 2015

This is real, this is me

Kommer ni ihåg tiden då man fyllde i sina klasskamraters vänböcker? Jag tyckte i alla fall att det var jätteroligt! Jag hittade min vänbok igår och läste igenom den. Man fick nog sig ett gott skratt! Nu tänkte jag fylla i "Jag själv" sidan i min vänbok som 22-åring. 

Hårfärg: Brun
Ögonfärg: Blå
Längd: 173 cm
Familj: Mamma, pappa och småsyskonen Fanny, Anton och Sofia
Husdjur: En liten sheltie, Helmi 
Skola: Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (fancy shit.)
Klass: KM1, det vill säga Klasslärare Magister 1 (första året)
Roligaste skolämne: Mitt favoritämne har alltid varit religion! De flesta ämnen tyckte jag nog om, men att under gymnasietiden blev det överkurs i många ämnen och jag såg ingen vits det. 
Tråkigaste skolämne: Textil slöjd, utan tvekan! 
Mina bästa egenskaper: Jag tycker själv att jag är en positiv och glad person! Jag skrattar mycket och jag har hört att mitt skratt smitta av sig. Jag är en bra lyssnare och hjälper gärna på det bästa sätt jag kan. 
Mina sämsta egenskaper: Jag är lite för ironisk/sarkastisk och människor kan lätt förstå mig fel på grund av det. Jag är väldigt beroende av sömn, så om jag inte har sovit ordentligt så får nog personerna i min omgivning en smäll. Dessutom har jag svårt att justera min volym. Heh. 
Om jag vore ett djur skulle jag vara: En fågel! 
Fritidssysselsättningar: Vissa dagar tycker om att ta det lugnt, se på tv-serier, göra god mat och vara för mig själv. Andra dagar tycker jag om att vara med vänner och hitta på lite allt möjligt t.ex. titta på film eller fara på en kaffe. Mina veckor ser ofta ganska olika ut, men det som jag brukar göra varje vecka och som man kan kalla hobbier är gym och Måndagssamling. 
Länder jag varit i: Sverige, Danmark, Estland, Ryssland, Tyskland, Polen, Spanien (Kanarieöarna) och USA (fast jag vet inte om det räknas eftersom jag inte kommer ihåg något av den tiden)
Länder jag gärna skulle åka till: USA, Australien och Israel står kanske högst upp på listan, men jag åker gärna vart som helst eftersom vi inte har rest så mycket med familjen. 
Drömresa: Det skulle vara roligt att åka genom USA, från ena kusten till den andra och avsluta resan på Hawaii. Om man någon gång vinner på lotto!
Min bästa resa hittills: Även om det var en jobbig och tung resa, så tyckte jag om resan som vi gjorde under gymnasietiden till Tyskland och Polen för att besöka koncentrationsläger. 
Böcker jag gillar: Lars Kepler böckerna, Stieg Larsson trilogin, Dan Browns böcker och Hunger Games trilogin. 
Filmer jag gillar: Det är sällan jag tittar på film eftersom jag inte orkar sitta så länge, men Hunger Games filmerna och Disney filmer hör till favoriterna. 
Musik jag gillar: Det är nog ganska långt rock som gäller! Vissa perioder lussnar på låtar som t.ex. spelas på radion. 
Låtar jag gillar: Det finns allt för många! Kan i något senare inlägg göra en lista på mina favoritlåtar. 
Grupper jag gillar: MUSE, Biffy Clyro, Foo Fighters, Softengine, One Direction (heh!)
Artister jag gillar: Det här var mycket svårare. Hmm. Jag lyssnar ofta på en eller två låtar av en viss artist, så det är inte kanske artisten i första hand jag lyssnar på utan låten. 
Skådespelare jag gillar: Johnny Depp och Jennifer Lawrence, typ. 
Kläder jag gillar att jag på mig: Jeans och en skön tröja. 
Kläder jag aldrig skulle sätta på mig: Oj! Napa-paita, så korta shorts att man ser halva rumpan (på tal om så vill jag tillägga att sådana shorts borde förbjudas och kastas i elden) och platåskor. 
Vad jag hatar: Hatar är ett starkt ord, men orättvisa och personer som är så självcentrerade att de inte alls kan ta i beaktande andra eller se saker från en annan synvinkel. Krig. 
Vad jag älskar: Choklad! Djupa svar här. 
Högsta önskan: Att få leva det liv jag är menad att leva. 
Favoritmat: Mammas tonfiskpasta 
Favoritdryck: Coca-Cola, latte och smoothie
Favoritgodis: Choklad, men speciellt Marabous saltlakrits och så tycker jag om salmiak. 
Favoritfärg: Blå i alla nyanser
TV-program jag gillar: ARROW, Friends, Suits, The Big Bang Theory, Criminal Minds, How I Met Your Mother, The Flash, Chicago Fire, Modern Family, Once Upon a Time, Chicago P.D., Bones, ska jag fortsätta? 
TV-program jag avskyr: Reality tv-serier och såpoperor
Radiokanal jag lyssnar på: Radio x3m, lyssnar på Succémorgon alla morgnar då jag vaknar före kl. 10. 
Killar jag gillar: Jaa, det skulle ni allt villa veta! 
Kille jag skulle vilja vara tillsammans med: Jag måste ärligt säga att det inte finns någon sådan just nu (för att annars skulle jag ju berätta?). Jag satsar min tid på mycket annat så jag skulle inte ha tid för en kille. Truth. 
Plats jag vill bo på: Jag trivs bra i Finland och vill nog bo kvar här, men VAR i Finland är en annan fråga. 
Person jag vill har med mig på en öde ö: Oj då! Någon som är väldigt praktisk, lugn och som kan tänka logiskt vid en sådan situation då man har hamnat på en öde ö. För annars kommer jag aldrig bort därifrån!
Person jag vill träffa: Så här i hasten tänker jag genast på Matt Bellamy och Stephen Amell (googla om du inte vem de är) men om jag skulle tänka på saken mera så skulle jag säkert välja någon historiskt betydelsefull person som Moder Teresa. 
Person jag beundrar: För svår fråga! Jesus. 
Vad jag skulle vilja ha i present: Eltandborste, vattentätat utebyxor och jacka, presentkort till sport- och klädbutiker, DVD-spelare, Arrow season 3, Suits season 4. 
Vad jag inte skulle vilja ha i present: Body Shop produkter... Mitt badrum är överfullt av dem!
Drömyrke: Lärare
Så här drömmer jag om att min framtid skall bli: Jag hoppas på att jag skall hitta en skola där jag trivs och får arbeta som lärare i flera år. Jag hoppas även att jag skall hitta en man och att jag tillsammans med honom bygger på VÅR framtid. Jag vill också gärna ha barn! Jag hoppas på att få leva med god hälsa, lycklig och nöjd! Svårigheter kommer det att finnas, men så länge man följer den väg man är menad att gå är allting möjligt. 

lördag 7 november 2015

Big Fat Bass Drums

Mat. 

Då jag senaste var och vikarierade valde jag det vegetariska alternativet till lunch. Då var det linssoppa med tomat. Jag tyckte det var supergott och har länge tänkt på att göra det själv. Igår tog jag mig själv i kragen och lagade linssoppa med tomat. Jag är ingen duktig kock, men den här gången lyckades jag! Om jag skulle göra något annorlunda så skulle jag lämna bort vitlöken.

Receptet hittar du HÄR!

Linssoppa med tomat passar bra nu när det börjar bli kallt och mörkt ute. Jag satt lite grekisk youghurt i soppan och åt det tillsammans med avocado på ett rågbröd. PERFEKT!


måndag 2 november 2015

I'm going back to my roots

Stadsbo vs. Landsbo

Det här är ett inlägg jag länge har tänkt att jag skall skriva. Idag blev jag än en gång påmind om detta så tänkte äntligen skriva ner mina tankar. Det är lite speciellt att flytta från Grankulla till Vasa. Jag är en väldigt stolt nylänning och jag tror de flesta i min omgivning har märkt det. Jag har mina rötter i södra Finland och jag är stolt över det. Man får ju dock höra det ena och det andra då man flyttar till Österbotten, men det tycker jag bara är underbart! Det är så fint att se hur olika miljöer påverkar våra liv, speciellt när det gäller språk och traditioner. Mångfald är vackert!

Jag tror många av är den uppfattningen att jag är en stadsbo, vilket i viss mån stämmer, men jag är inte lika stadsbo som många andra av mina vänner. Grankulla är en mycket liten kommun som ligger mitt i skogen, vilket jag fick göra då mina två vänner från Helsingfors första gången kom till Grani. Jag har inte växt upp i storstaden och jag skulle aldrig villa bo i centrum av Helsingfors. Det jag uppskattar mest med min hemkommun är att jag kan välja ifall jag vill fara till ut i naturen eller om jag vill besöka storstaden. Jag gillar att vara ute i naturen och till exempel gå på en promenad med hunden. Lika mycket gillar jag att fara till stan och kunna hitta på nästan vad som helst, möjligheterna är oändliga.

En landsbo blir jag nog ändå aldrig. Jag vill inte ha över två kilometer till närmaste matbutik eller att mina barn skall sitta 45 minuter i en buss för att komma till skolan. Dessutom har man inte samma frihet att göra olika saker eftersom man är beroende av bil och skjutsar för att komma någonstans. Man blir säkert van med allt detta och många har säkert finna minnen av att sitta i skolbussen, men skulle det inte bara vara lättare att ha en kilometer till skolan eller själv kunna ta buss eller tåg för att komma till en kompis eller till träningarna?

Jag tycker det är så roligt att se hur man verkligen påverkas av den miljö man växt upp i! En av de tydligaste skillnaderna är ju dialekterna, men visste ni att man inte spelar klöver 7 här utan klöver 8? Vad är det för ett skämt? Många ser med stora ögon då man talar om Putous och själv står man lika förundrad då de talar om svenska Idol. Vem bryr sig om vad som händer i Sverige?

Jag älskar att bo i Vasa, speciellt som nylänning! Man förundras, blir inspirerad och man får ett annat perspektiv. Det här inlägget handlade kanske inte riktigt om det jag hade tänkt mig, men no fick några tankar om hur det är att vara nylänning i Österbotten. Wouldn't change it for anything!

ps. även om jag gillar att vara ute i naturen så får ni aldrig med mig på en vandring. Jag gillar att ha det bekvämt. 

ps2. jag SÖKER en hel del, just deal with it.


onsdag 28 oktober 2015

When all the work is up, who gives a ssshhh?

Studier. 

Blir man någonsin van med att sluta endera 16:30 eller 17:30? Under hösten har vi endast haft föreläsningar och övningstillfällen på eftermiddagen. Det är sällan jag har börjat före kl. 12, så jag har inte långa dagar, men det känns som om man inte kommer igång med dagen på samma sätt som när man har föreläsningar på förmiddagen. Eftermiddagslektioner passar mig inte alls. Jag är som piggast på morgonen och jag tycker det är störande att man inte hinner vara hemma på kvällen, speciellt om man har andra planer på kvällen.

Gradu skrivandet har kommit igång. Även om det är en lång väg kvar så det känns skönt att vi redan har några sidor. Vi fortsätter på samma tema som i kandidatavhandlingen, det vill säga ungdomar och utseende. Vi har några detaljer som vi ännu skall reda ut, men den teoretiska bakgrunden kan man alltid skriva på.

Jag började med specialpedagogik i år eftersom jag behövde ett biämne. Tyvärr måste jag säga att kurserna hittills inte har varit bra. En (!!) av tre kurser känns faktiskt relevant och intressant eftersom den handlar om stöd för lärande i matematik och läsning. Det är något vi har alldeles för lite i vår utbildning. De två andra kurserna skulle jag kunna skippa (ifall jag inte skulle behöva studiepoängen). Introduktionskursen var totalt onödig, i alla fall om man är fjärde årets studerande! Vid det laget borde man veta något om specialpedagogik. Den tredje kursen handlar om olika funktionsnedsättningar. Jag skulle kunna dra kursen!! Jag gick på sommaren en kurs som hette "Utvecklingsstörning och autism". Same shit, different name. Idag hade vi föreläsning om autismspektrumtillstånd och jag skulle riktigt bra ha kunnat hålla föreläsningen (för ibland känns det som om föreläsaren inte riktigt vet vad hon talar om). BEFRIELSE FRÅN FÖRELÄSNINGAR, SNÄLLA NÅN! 

Orsaken till varför specialpedagogik kurserna känns så lätta och onödiga är att vi går dem med gulisar. Vi går tillsammans med de som studerar till speciallärare för första året. För dem kanske Trestegsstödet är något nytt, men när man har studerat redan några år så skall man kunna Trestegsstödet om någon skulle väcka en mitt på natten. Så länge jag får studiepoängen så är jag nöjd. Nyttan med kurserna är dock minimal. Tyvärr.

Nu vet ni lite om vad som händer här i Vasa när det gäller mina studier.

Då man har långa dagar är det viktigt att vila  men också med lite pausgymnastik. Ju fler år man är på ÅA desto bekvämare blir man och man bryr sig inte riktigt vad man gör! :D 

måndag 26 oktober 2015

Lookin' for some, sugar sugar, sugar sugar, sugar sugar in my life!

Utvärdering.

Det är oktober vilket betyder att "Sugarfree September" är slut. Eller inte egentligen. Jag är bestämde mej för att fortsätta med karkkilakko, så back to square one. Så farligt är det inte! Jag tänkte inte vara lika strikt. Om någon bjuder på något gott, tackar jag inte nej och jag kan ta en kakbit på café. Man måste få njuta av livet!

Varför valde jag fortsätta? För att jag blev lite irriterad på mej själv. Under mitt höstlov hemhemma klarade jag av att inte äta något sött på en vecka, men andra veckan sket sig. Totalt. Jag vet inte vad som hände, men mitt i allt åt jag choklad, godis eller chips varje dag. Jag bestraffar inte mig själv, utan det här är det enda sättet jag får det att fungera.

Varför vill jag få det att fungera? Joo, för att jag har sett en så stort skillnad på mitt välmående, men när suget tar över så tar det. Hur konstigt det än låter. Det som jag förr har haft problem med är min mage och det är även min mage som har mått bäst av att jag inte ätit socker. Nu är det ju svårt att veta om det är karkkilakkon eller det att mina matvanor överlag har blivit bättre som gjort att jag har mått bättre. Jag tror att dessa två faktorer hänger ihop och att man inte kan göra det ena utan det andra.

Min mage är inte lika uppsvullen mera och suget efter något sött försvinner för varje dag. Jag är i alla fall nöjd med resultatet och har även av denna orsak valt att fortsätta. Jag vill inte mera ligga en fredagkväll på soffan och må riktigt dåligt. Det är inte värt det.

Jag vill ännu en gång poängtera att man skall njuta av livet! Men det är skillnad på att äta en kakbit två gånger i månaden och vräka i sig en chokladplatta bara för att man har tent eller för att man är sugen. Jag väljer bort sockret för att jag mår bättre och för att jag har insett att kroppen inte behöver allt överlopps socker. Livet känns lättare då sockerbalansen inte åker upp och ner som en berg-och-dalbana.

fredag 23 oktober 2015

Whoever said diamonds are a girls best friend, never owned a dog

Livet.



Som jag redan nämnde i mitt förra inlägg så har Helmi fått epilepsi. Det var en lördagkväll då vi satt och spelade spel som jag första gången såg ett anfall. Det jag inte då visste var att hon hade haft några anfall förut. Det var inte alls trevligt att se. Efter anfallet var Helmi ganska borta och inte alls sig själv. Vi fick tid till veterinären fredagen därpå.

Tidigare hade Helmi haft ganska långa pauser mellan anfallen. På torsdag var situationen helt annan. Hon fick tre anfall under 25 timmar. Mamma och Fanny var till veterinären där det framkom att Helmi har epilepsi (vissa andra orsaker hade diskuterats innan) och hon fick en medicin ifall hon får flera anfall på en dag. På lördag fick hon ganska många anfall på en dag, så vi gav medicin till henne. Av medicinen blev hon dock helt konstig gav, hon gick in i väggar och visste inte ut eller in. Mamma och Anton åkte till veterinären och kom hem 7 (!!) timmar senare. Nu har Helmi en medicin som skall tas dagligen och förhoppningsvis börjar hon må bättre igen!

Även om jag inte har suttit flera timmar hos veterinären och bara väntat var det ett ganska tung helg hemma hos oss. Vi som var hemma hade ingen aning om vad som händer och de som var hos veterinären bara väntade utan att veta något. Jag åkte tillbaka till Vasa på söndag och lämnade hemma en hund som inte alls var sig själv. Det är en hemsk känsla att inte känna igen sitt eget husdjur. En hund är en familjemedlem och en lillasyster för en.

Nu får vi bara be att Helmi får den hjälp hon behöver och att hon skall bli sig själv igen! 

tisdag 20 oktober 2015

I'm still breathing, I'm alive

HUPS. 

Det var inte meningen att bloggen skulle vara tyst i en månad, men ibland händer det. Borde jag ge er en uppdatering?

På söndag åkte jag tillbaka till Vasa efter att ha varit två veckor i södra Finland. Under dessa två veckor missade jag allt som allt två föreläsningar. Det berättar hur lite föreläsningar eller övningstillfällen jag har haft sedan studierna började. Jag hade redan i augusti blivit erbjuden ett fem dagars vikariat, som jag självklart tackade ja till. Det var en klass som jag känner och de känner mig. Det gick riktigt bra och det var roligt att få arbeta lite!

Något som inte ens PF kan förbereda en på är skoldag på en lördag!! Ibland måste man jobba in dagar för att få ledigt senare och då kan man ha skola på en lördag. Inte nog med det, lördagen var en föräldradag. Det betyder att elevernas föräldrar får vara med på lektioner och fick följa med vardagen i skolan. Skrämmande, men nu har man även den erfarenheten.

För övrigt tog jag det lugnt, var med familjen och med vänner. Det var nog två välbehövliga veckor i södra Finland. Nu känner jag mig utvilad och redo för hösten som börjar på riktigt NU. Jag har föreläsningar och övningstillfällen så att det räcker och dessutom har vi planerat in när vi skall skriva gradun. Nu börjar det på allvar!

Tyvärr var det inte endast dans på röda rosor hemma. Helmi, vår hund, har diagnostiserats med epilepsi under de här veckorna. Det har varit några jobbiga dagar hemma hos oss, men nu känns det (i alla för mig) att vi kan se ljuset i mörkret. Jag skriver mera om det någon annan dag!

UNDERBARA HÖST! <3 Spelade korgboll med systern i underbart väder.


Jag måste dela med mig den här låten! Helt GALET BRA! Om du inte orkar lyssna hela, så lyssna ens från 3:30 framåt. Jag får rysningar varje gång jag hör den. VILKEN RÖST! WOW!


fredag 18 september 2015

that's how you know you screwed up

Vardag.

Alltså på riktigt. Hur kan man vara så klumpig? Under de här tre veckorna jag har varit i Vasa har jag lyckats med tre olyckor i köket. Jag förstår inte hur. Jag börjar bli lite orolig.

På morgonen gick jag glad och nöjd till köket. Jag kokade gröt och lagade min smörgås. När gröten sedan var färdig skulle jag sätta chiafrön i gröten. Allting gick bra och just när jag skulle stänga locket till glasburken med chiafrön fällde jag burken. Såklart. Jag vet inte om ni vet hur chiafrön ser ut, men det är riktigt pyttesmå frön som dessutom sväller upp när de kommer i kontakt med en vätska. Jag hade de där små fröna över allt i köket. När jag sedan skulle torka köksbänken fastnade de såklart i trasan. Den sköna känslan på morgonen förändrades till en irritation. Chiafrön är dessutom ganska dyrt, så man skall inte fälla dom överallt i köket.

Min kompis hade en extra blender eftersom hon under sommaren hade köpt en annan. Snällt nog gav hon sin extra blender till mig. Jag tackade och tog emot eftersom jag hade funderat på att köpa en egen. Jag hade gått till butiken för att köpa ingredienser till en bärsmoothie. Jag var upprymd eftersom jag äntligen skulle få göra en smoothie. Jag tog blåbären ur frysen och satt i kannan. Jag satt kannan i maskinen och tänkte att "P" betydde att man låser kannan på plats. Jag vred på knappen, jag hoppade till av chocken, blåbären flög över hela köket och jag vred på knappen tillbaka. Allt hände på en sekund. Som tur hade jag inte hunnit sätta i de andra ingredienserna. Men blåbär. Jag kan ju bara säga att jag fick kasta trasan efter att jag hade städat undan.

Igår satt jag på soffan och njöt av att det kom ett avsnitt Arrow från TV:n. Under reklampausen gick jag till köket för att koka en kopp te. Mitt te var färdigt och jag tänkte att jag skall något att äta. Jag öppnade skåpet och sträckte mig för att nå till cashewpåsen. Jag fick ner påsen men samtidigt kom sockerskålen fallandes ner.  Mitt i allt har jag 2 dl socker och en söndrig sockerskål över köksbänken och på köksgolvet. Min sköna kväll förändrades med en smäll. Det var bara att ta fram dammsugaren och städa bort sockret. Nu måste jag komma ihåg att köpa en ny sockerskål.

Alltså HUR? Jag förstår inte. Mitt mål för nästa vecka är att klara av en vecka utan en olycka i köket. Ibland går det inte som på Strömsö. I den sekunden när det händer känner man endast irritation, ilska och frustration, men idag skrattar jag åt händelserna.

onsdag 16 september 2015

Pour some sugar on me

Update.

Jag har kommit ungefär halvvägs med Sugarfree September så tänkte ge er en uppdatering om hur det går. Det första är att det har gått mycket bättre än jag hade tänkt mig. Jag är positivt överraskad över min självdisciplin. Det finns dagar då suget efter socker är stort och det känns nästan omöjligt, men det är ungefär fyra dagar av totalt 16 dagar. Jag har märkt vissa saker som hjälper mig, så tänkte dela med mig några punkter ifall det finns någon som tänker på att ha "karkkilakko".

1. Ät ordentligt och ha alltid med dig mellanmål!

Det gäller att hålla sig mätt och inte få blodsockret att sjunka. Jag äter stora portioner och jag har alltid med mig mellanmål. Om jag inte vet exakt när jag får mat nästa gång så har jag en frukt eller raakapatukka i väskan. Då hinner inte mitt blodsocker sjunka och jag håller mig mätt tills nästa ordentliga måltid. Då det fungerar perfekt, så ser mina måltider ut så här:

  • Morgonmål: gröt + rågbröd
  • Mellanmål: frukt, raakapatukka, kvarg, smoothie... 
  • Lunch
  • Mellanmål (vid behov)
  • Middag
  • Mellanmål (vid behov/efter träning)
Det är sällan jag äter något på kvällen. Jag har aldrig varit en "kvällsmålsperson", men om jag t.ex. har varit till gymmet på kvällen så åter jag en banan eller kvarg. 
Lunch eller middag! Räksallad. 

2. Hitta på nya alternativ!

Svårast är det på helgerna. Utan tvekan. Det gäller att vara lite kreativ och hitta på nya lösningar! Det gäller att byta ut fredagsgodiset mot något annat. För mig har smoothie varit ett bra alternativ. Mitt fredagsgodis har ersatts av smoothie och fröknäcke. Yummy! 
Mitt fredagsgodis nuförtiden ;)

3. Ha en kalender!

Jag har i ett av mina köksskåp en kalender som jag kryssar för varje dag som har gått. Ju längre man kommer desto mer ivrig blir man. Man kan se sina framsteg och slutet känns inte omöjligt. 

Varje morgon får jag kryssa över en dag! Skön känsla. 
4. Få en kompis med!

Jag hade tänkt göra det här ensam, men efter att min kompis hade läst mitt blogginlägg bestämde hon sig för att också starta med projektet. Det är ganska skönt att ha någon man kan skicka ett meddelande till och säga "det här är en skitdag" eller "jag går sönder" och det finns någon som förstår och försöker uppmuntra en. Tillsammans är man starkare! 
Bananapancakes med grekisk youghurt och jordgubbar
 5. Ha ett mål! 

Jag får köpa ett par Converse om jag klarar av den här utmaningen. Jag vill verkligen ha ett par Converse så det gäller att hålla sig borta från socker! Det finns dagar då du behöver något som motiverar dig, för mig är det skor.
Frukt i stora lass! Vitaminbomb.
Det enda negativa med utmaningen är det kostar pengar. Jag har sett en förändring i mina matvanor i allmänhet och det kostar pengar. Om man skall äta hälsosamt och fräsch mat så kostar det pengar, men det är värt varenda cent!
Jag funderar på att förlänga min karkkilakko så att det skulle blir fem hela veckor. Dessutom tänkte jag fortsätta med karkkilakko på något sätt, men jag har inte riktigt kommit på hur. Jag skall fundera lite mer på det.

fredag 11 september 2015

Tunnetko jo rakkauden, sen onnen hiljaisen

ps. detta inlägg tänkte jag publicera på måndag, men glömde bort det. heh. 

Spontant. 

Mina planer för helgen var att ta det lugnt, träna och träffa mina vänner. På fredagkväll gick jag igenom mina planera i huvudet. Vakna, äta morgonmål, se ett avsnitt från en tv-serie, cykla till gymmet, delta på Bodypump, cykla hem, gå i duschen, äta lunch, fixa lite saker och på kvällen cykla till Sandra på spelkväll. Vad jag då inte visste var att allting skulle förändras med ett meddelande.

Klockan 22 får jag ett meddelande "Alltså PANIK! Anna som ska filma bröllopet ha fått feber!!!!!". Min spontana reaktion var att "NEEJ! Menar du allvar?!". Nästa meddelande är "Kanske du filmar?". Jag trodde min kompis, som var en av brudtärnorna, skämtade och jag försökte skicka något väldigt uppmuntrande. Först lite senare förstår jag att hon menar allvar. Jag får smått panik och adrenalinkick. Det finns miljoner frågor i mitt huvud och jag brottas med att frågan "ska jag fara eller inte?".

Jag kände paret som skulle gifta sig eftersom det handlar om några fina vänner här i Vasa. Jag kunde inte säga nej. Mitt samvete klarade inte av det och jag kunde inte lämna dem i sticket några timmar innan bröllopet. Mitt hjärta dunkade och jag gick helt på övervarv. Jag sov väldigt dåligt under natten och vi skulle starta mot Kokkola redan 7:30.

Lördagen är en av de bästa dagarna någonsin! Det var ett så fint bröllop och jag är så tacksam att jag fick delta och att jag dessutom fick hjälpa till. Jag kände mig nog som en amatör på hal is, men bra gick det! En erfaren skulle kanske ha gjort det bättre, men bröllopet och festen finns i alla fall på ett minneskort. Dessutom fick jag ha en super dag med kära vänner! S

Tacksam, lycklig och glad att jag fick hjälpa till! Känner mej lite som en superhjälte. Kanske det är okej?

Dessa två tjejer! <3 

onsdag 2 september 2015

I've come to return the book I borrowed, finished already?

Tips. 

Dessa åtta böcker hör till mina favoriter för tillfället, även om jag inte har läst två av dem. Det är lite tråkigt att det endast handlar om två olika författare och att det dessutom handlar om böcker som bygger på varandra. Jag tycker om böcker som fortsätter, speciellt om den första boken är bra så vill man veta mera. Min favoritgenre är kriminalromaner, utan tvekan.

Det som jag tycker om med både Dan Brown och Lars Keplers böcker är att de har korta kapitel. Ett kapitel kan vara 3 sidor, vilket p
assar mig. Det är jobbigt att läsa böcker där ett kapitel kan vara 20 sidor. Då det är korta kapitel kan man läsa snabbt ett kapitel innan man cyklar till skolan eller på kvällen utan att känna att man blev på hälft. Brown och Kepler har även lyckats med att skapa spänning och en 600 sidors bok läser man bara på några dagar. Handlingen i Dan Browns böcker äger rum under ett dygn. Det händer så mycket och allting är beskrivet i detalj. Jag storgillar!

Även Keplers böcker (de som jag har läst) är väldigt detaljerade samtidigt som det händer mycket och man måste hänga med i svängarna. Det som även är intressant med Kepler och Browns böcker är att det finns flera sidokaraktärer och händelser som sedan i slutet fogas tillsammans. Ett kapitel kan handla om detektiven, nästa om en annan karaktär och tredje kapitlet berättar om något som har hänt i i det förflutna. Man måste hålla reda på alla dessa enstaka berättelser och beskrivningar.

Jag rekommenderar VARMT! Speciellt om du tycker om kriminalromaner, spänning och överraskningar.

måndag 31 augusti 2015

Nobody's gonna drag me down

Vardag.

Idag tänkte jag dela med mig av ett recept. Jag lagade så god köttfärssås att jag måste dela med mig. Vanlig köttfärssås är så tråkigt och man blir inte riktigt mätt av det. Jag ville helt enkelt förbättra den vanliga köttfärssåsen och på det sättet föddes detta recept. Jag kollade recept på nätet så all ära kan jag inte ta, men jag känner mej nöjd över att jag prövade något nytt och satsade på min mat. Det är så lätt att det blir något tråkigt och enkelt när man bor ensam, men från och med idag skall jag försöka satsa på min mat. Med större eller mindre framgång.


Receptet:

400 g köttfärs
1 lök
1 burk tomatkross (med örter)
tomatpuré
6-8 champinjoner
1 liten paprika
250 g stora vita bönor 
1 dl matlagningsgrädde

Det är inte desto märkvärdigare än att bryna köttet och löken. Tillsätt tomatkross, tomatpuré, champinjoner, paprika och bönor. Till sist sätt grädde och låt stå en stund.

Jag kokade spaghetti till samt broccoli och grynost. Egentligen skulle jag ha villat äta fullkornspasta, men jag ska försöka tömma det jag har i skåpet först. Man kan även byta ut bönor, champinjoner och paprika mot något annat man tycker om!